onsdag 20 oktober 2010

Röstånga Gästgiveri


Efter att ha tillbringat en av höstens absolut bästa dagar såhär långt på Skåneleden mellan Hallaröd och Röstånga var det dags att vila fötterna på Röstånga Gästgiveri. Ett besök i lunchtid här förra sommaren hade inte lämnat delar av sällskapet speciellt sugna på en snabb retur men lite research av Hobbygourmandernas medlemmar med försänkningar i Gästisskåne gav skäl att tvivla på att de första intrycket kan ha varit lite väl hastigt.

Röstånga Gästgiveri avslöjar sig som något av en oskalad nöt i snacksskålen. Bakom en ganska tidstrogen fasad från den senaste renoveringen som måste varit någon gång på 80-talet, döljer sig både en omfattade hotelverksamhet och en matsal med ambitioner. På samma sätt som att en del av rummen långsamt håller på att väckas ur sin Törnrosaslummer och nu rustas till modernare snitt så döljer menyn bakom en total avsaknad av köksfranska och avskalade beskrivningar en serie rätter som visar på att det finns hopp i den skånska Bermuda triangeln. Priserna, där alla varmrätter utom den vegetariska kostade från 220kr och uppåt, fick oss inledningsvis att känna oss lite skeptiska men matens kvalitéer skulle till slut få oss att öppna våra sinnen för Röstångas stolthet. Tyvärr saknas Äggakaka på den ordinarie menyn så vår ena referensrätt föll bort ur testet. Toast Skagen stod dock att finna under förrätterna men mer om detta strax.

Gästgiveriets stolthet under helgerna är deras smörgåsbord. En riktig klassiker till upplägget med en frikostigt tilltagen silldel. Tyvärr hade den långa varmhållningen gjort de varmarätterna torra och lite tråkiga. Tyvärr faller de för det klassiska misstaget att ställa fram alltför stora uppläggningsfat vilket alltid leder till att det blir lite en sämre presentation och maten känns en aning gammal. Alla klassiker är representerade och om man hade adderat Julskinkan så har du nog en stor del av Gästisets planerade julbord representerat. Dessertdelen är ordentlig. Både klassisk Skånsk äppelkaka och en hel del maräng och pudding finns i ordentliga mängder.

Ala Carte menyn ser till sitt utseende lika spännande ut som en Ikea katalog från sjuttiotalet men visar sig gömma rätter av oväntat bra kvalité.  Toas Skagen, Hobbygourmandernas referensrätt i förrättsavdelningen, serveras på en ljus toast där de erfaret har placerats ett salladsblad mellan röran och brödet för att försäkra sig om att inget av den nödvändiga sprödheten går förlorad. Röran är en bra blandning där sjösmaken framträder utan att det finns en övertydlig majonässmak ivägen.

Vitlöksmarinerad lammfilé med råstekt postatis och rosmarinsky låter anspråkslöst men är en gedigen rätt som inte utmanar konventionerna men levererar stabilt. Lammet är precis så bra som man ska kunna förvänta sig och den lilla klicken med vitlökssmör är lika klassisk som perfekt efter en dag ute i terrängen.

Patrullens sista medlem bestämde sig för att testa menyns paradnummer. En Châteaubriand med hemlagad béarnaisesås. Châtaubrianden serveras här outbankad och köket levererar en medium rare som på ett bra sätt lyckas balansera köttet stekt till rätt nivå utan att göra det trött och torrt. Béarnaisen smakar så hemlagat som man kan hoppas och som tillbehör serveras välstekt klyftpotatis och en fräsch grönsallad.

Ett lite tveksamt tidigare intryck förändrades definitivt till det bättre när vi denna andra gång lyckades orientera oss förbi det yttre skänkrummet för att upptäcka de dolda möjligheterna på Röstånga Gästis.


Betyg

Toast Skagen:  7/10
Äggakaka:       - /10
Varmrätter:       7/10
Dessert:            5/10
Ölutbud:           7/10